|
Abba, blonda tjejer och evigt mörker, det är bilden av Sverige utomlands. Men många kan inte ens placera vårt avlånga land på kartan. Av: Ivana Vukadinovic Sverige är ett varumärke och målet är att så många som möjligt ska förknippa det med något positivt, säger Olle Wästberg, generaldirektör för Svenska institutet, Sveriges pr-byrå Det är en mörk eftermiddag i Stockholm. Vinden blåser kallt på det svarta vattnet under Skeppsbron. Men Svenska institutets lokaler är ljusa, varma och sparsamt inredda. Olle Wästberg har på sig svart kostym och svartbågade glasögon. Kontoret ligger några trappor upp och flera dörrar bort. Han sätter sig med benen i kors i den stilrena soffan och tar små klunkar av sitt te. Svenska institutet jobbar med information, målet är att sätta Sverige på kartan, säger han. Olle Wästberg har en lång meritlista. Han har bland annat vart chefredaktör för Expressen, politiker (folkpartist) och generalkonsul i New York. Han tycker det är hög tid att förändra den förlegade bild av Sverige som han mötte under sin tjänstgöring i USA. Det är inte lätt att arbeta bort fördomar, det kan ta generationer, säger han. Ta till exempel Afrika, där har vi bara en bild trots att staterna skiljer sig otroligt mycket. Ett annat exempel är filmen Borat, som jag i och för sig tycker är en roligt film, men det är knappast någon bra pr för Kazakstan. I Sverige är 12, 4 procent av befolkningen född utomlands, enligt Statistiska centralbyrån. Det tänker Svenska institutet ta till vara på. Under 2007 annonserar de ut ett informationspaket så att människor med invandrarbakgrund lättare ska kunna berätta om Sverige när de åker till sina hemländer. De flesta som åker utomlands pratar ju ändå om landet de bor i. Vi vill hjälpa dem att bli bättre på att berätta, säger han. Svenska institutet samarbetar med 200 universitet runt om i världen. De driver undervisning på svenska i 42 länder. Folk vill lära sig språket av olika skäl. Vissa för att de har sina flickvänner/pojkvänner här, andra för att de älskar Ingrid Bergman. Några tycker bara att språket är exotiskt, säger Olle Wästberg. De samarbetar även med kulturinsutioner världen över, bland annat på Balkan. Svenska institutet har till exempel ett Barnkulturcentrum i Belgrad. Jag blir aldrig nöjd med pr-arbetet av Sverige. Vi har inte använt alla olika medel för att marknadsföra landet, det saknas resurser. Vi har 200 miljoner till vårt förfogande jämfört med britterna som har 7000 miljoner. Visserligen har de en större organisation men britterna är duktigast i världen på att marknadsföra sitt land genom att knyta ihop utbildning, kultur, språk och historia, säger han. ____________________________ Svenska Institutet och Balkan Svensk barnteater har spelats på flera scener i Belgrad och Svenska institutets Astrid Lindgren-utställning har visats i Serbien och Bosinen-Hercegovina. En utställning om svensk syn på miljön har varit på det historiska museet i Sarajevo. Ett projekt med svenska ungdomsfilmer har visats i skolor i Belgrad. Svenska institutet har arrangerat ett omfattande utbyte mellan Dramaten i Stockholm och nationalteatern i Belgrad liksom med teatrar i Kosovo. Cullbergbaletten kommer att medverka i Belgrad Dance Festival i april 2007. Fyra studenter från Belgrad deltog i Svenska institutets sommarkurs i Sverige förra sommaren. Det finns en svensklektor på universitetet i Belgrad. Svenska institutet har ett utbytresprogram mellan svenska författare och författare från Serbien, Montenegro, Kroatien och Bosnien. Under senare år har böcker av Anna Jörgensdotter, Jonas Hannen Khemiri, Kristina Lugn och Brun K Öijer översatts till serbiska och Jonas Gardell och Mikael Nieme till kroatiska. Alla med stöd av Svenska institutet. Flera hundra svenska kulturarbetare, forskare, jämställdhetsexperter och andra har under de senaste åren fått bidrag från Svenska institutet för olika framträdanden i det forna Jugoslavien.
Diaspora, nummer 1/07 |
Namn: Olle Wästberg 
