|
En ytlig och orättvis bild av serberna på film Inte någon film om Bosnien som har gjorts genom Hollywoods närsynta kamerasökare har lyckats inta någon särskild plats i filmhistorien eller ens utmärkt sig som en publiksuccé någon säsong, säger författaren Vladimir Kecmanović. http://www.dijaspora.co/images/spacer.gif");">
 Scen ur filmen "Extremister Under de gångna 15 åren har kriget och efterkrigstidens Bosnien-Hercegovina varit ett tema som upptagit många europeiska och amerikanska filmskapare. En stor mängd verk har inspirerats av den bosniska tematiken, men i de flesta av dem så utmålas serberna som angripare och brottslingar. av Marina Čigoja och Dragana Keleč Utländska journalister som räddar föräldralösa barn i det krigshärjade Bosnien, amerikanska soldater som tas till fånga på serbiskkontrollerat territorium i Bosnien-Hercegovina, UNPROFOR-soldater som iakttar missgärningar och inte har möjlighet att ingripa på något sätt, djärva reportrar som ger sig iväg på jakt efter Radovan Karadžić – från krigsslutet fram till idag har Bosnien-Hercegovina av europeiska och amerikanska filmskapare skildrats ur alla möjliga synvinklar. Det som är gemensamt för dem alla är det faktum att serberna framställs som ett blodtörstigt stamfolk. Man måste fråga sig när och tack vare vem serberna blev sådana filmskurkar… Serber i filmer och tv-serier Robert de Niro säger i filmen ”City by the Sea”: ”När jag var liten så var den här stadsdelen fylld av liv. Men nu? Nu är det som om den serbiska armén varit här.” Filmen ”Extremister” berättar om en grupp extremsportare, skidåkare och snowboardåkare som åker skidor i Österrike, stöter på en serbisk krigsförbrytare och får fly från dennes folk. Huvudskurken har till och med en flickvän som påminner om Svetlana Ceca Ražnatović och gömmer sig på grund av att han är i närheten av den jugoslaviska gränsen. Han är anklagad för mord på bosniska civila… I början av filmen ”The Rock” med Nicolas Cage och Sean Connery hittar Cage ett paket som kommit från Republika Srpska. Ur paketet hoppar en docka som börjar släppa ut giftgas. I filmen ”Behind Enemy Lines” med Owen Wilson och Gene Hackman skjuter bosnienserber ner ett amerikanskt plan, de slår ihjäl en pilot och börjar jaga den andre. De kroatiska skådespelarna Goran Grgić och Tarik Filipović spelar četnikar. I några avsnitt av serien ”Nikita” med Peta Wilson i huvudrollen kan man se četnikar bli ihjälslagna av Nikita (inklusive en serbisk general) och allt tilldrar sig i Kanada. I den första säsongen av ”24” så stöter huvudkaraktären Jack Bauer ihop med serbiska terrorister. Hans huvudantagonister är den serbiska familjen Dražen. Familjeöverhuvudet, Bel¬grads¬bon Viktor Dražen, spelad av Dennis Hopper, har utbildats till ingenjör på Belgrads universitet och har genomgått KGB:s spionutbildning. Han har varit knuten till den serbiska armén i samband med operationerna i Kosovo och har även haft band till extremistorganisationerna ”Serbiska nationella befrielsefronten” och ”Kosovo/1389”. Som befälhavare för Milo¬še¬vićs hemliga militära förband ”Svarta hundarna” så har han deltagit i övergrepp mot det egna folket.”Diplomatic Siege” är en film där en sprängämnesexpert, den här gången spelad av Peter Wel¬ler, slår sig samman med en diplomat, spelad av Darryl Hannah – och med Tom Berenger i en roll som amerikansk general – befriar den amerikanska ambassaden i Bukarest, som intagits, och där 37 personer hålls som gisslan, av terroristorganisationen ”Serbiska befrielsefronten”. I filmen ”Sniper 2” av Craig Baxley (2002) spelar Tom Berenger en pensionerad marinkårssoldat som kallas in för att hjälpa CIA att komma tillrätta med den serbiske generalen Valstoria och som är ansvarig för etnisk rensning av muslimer i Bosnien. Handlingen utspelar sig i ”Križevica” i Serbien (förmodligen är det en olycklig anspelning på Križevci som ligger i Kroatien), men personer som heter, till exempel, Zoran eller Vojislav talar ungerska i filmen. Manuset till ”The Hunting Party” (eller ”Spring Break in Bosnia”) byggde från början på en artikel skriven av den amerikanske reportern Scott Anderson med den skoluppsatslika titeln ”Vad jag gjorde på mitt sommarlov”. Berättelsen handlar om en tv-journalist och före detta krigsreporter i Bosnien, Simon Hunt, spelad av Richard Geere, som med sin gamle kameraman Duke (Terrence Howard) anländer till Bosnien fem år efter krigsslutet för att göra ett reportage om femårsjubileet av undertecknandet av Daytonavtalet. Här finns också hans unge och oerfarne kollega Benjamin (Jesse Eisenberg). Efter en natt av festande och återuppväckta krigsminnen på hotellet Holiday Inn i Sarajevo beslutar de sig alla tre för att ger sig iväg på jakt efter den av Haagtribunalen mest eftersökte krigsförbrytaren; i filmen kallas han för ”Räven”, i verkligheten handlar det om Radovan Karadžić… De söker honom i skogarna och bergen, från Federationen genom Republika Srpska till Montenegro. Belgradsförfattaren Vladimir Kecmanović säger att den bild som världens – särskilt Hollywoods – filmregissörer ger av kriget i Bosnien-Hercegovina är stereotypisk, CNN-liknande och antiserbisk, det är förmodligen en bild alla redan tagit till sig. – Att tillägga ytterligare någon fundering på detta tema skulle bara vara att underskatta den egna tiden, säger Kecmanović. Han är författare till romanen ”Kanonen var kokhet” (Top je bio vreo) som tar upp temat med kriget i Sarajevo; i slutet av december kommer han att börja med en film som är inspirerad av denna roman. – Något som emellertid kanske är värt att nämna är det att den amerikanska filmen, inte bara i sitt betraktelsesätt av serber och bosnier eller av Bosnien, utan i mer eller mindre hela sin världsuppfattning, är helt och hållet ytlig, utan relevant bakgrundsteckning och helt enkelt meningslös, säger Kecmanović. Enligt honom är den bild som utmålas i huvuddelen av de utländska filmer som gjorts om kriget i Bosnien-Hercegovina inte realistisk. – Denna bild börjar enervera inte bara CNN:s favoriter, bosniakerna, utan även faktiskt amerikanska filmskapare som är medvetna om att inte en enda studiofilm om Bosnien från Hollywoodfabriken, med dess vanliga väl tilltagna produktionsbudget, har lyckats inta någon särskild plats i filmhistorien eller ens utmärka sig som en publiksuccé någon säsong, säger Kecmanović. Sociologen Biljana Milošević säger att den negativa bilden av serber ute i världen huvudsakligen är en produkt av västmedia. http://www.dijaspora.co/images/spacer.gif");">
 Sean Connery http://www.dijaspora.co/images/spacer.gif");">
 Robert de Niro http://www.dijaspora.co/images/spacer.gif");">
 Nicolas Cage – Varför är det så? Därför att det existerar en gammal negativ bild av serberna som folkgrupp. Personer som inte haft tillfälle att lära känna serberna som folk kommer att acceptera en sådan bild, eftersom de helt enkelt sväljer vad som helst som medierna erbjuder dem, men alla dessa stereotyper och förutfattade meningar kommer de att slänga åt sidan när de får kontakt med serber. De som inte får tillfälle att lära känna det serbiska folket kommer emellertid även i fortsättningen att låta sig styras av vad de serveras av medierna, säger Milošević. Hon säger att det är logiskt att det som serveras av medierna också konsumeras när man inte har tillfälle att dagligen få möta med någon från serbisk eller någon annan kultur. – Dagliga exempel visar på detta. Den genomsnittlige amerikanen vet inte ens var Balkan ligger. Den delen av Europa känner man huvudsakligen från medier som skapar en negativ bild av den serbiska kulturen, säger Milošević. Hon tillägger att vid sidan av medierna så är huvudorsaken Västs existerande politik, som demoniserar serberna till max. – Bosniakerna framställs som offer på grundval av bilder som kommit från deras sida i det senaste kriget. Man återskapar på grundval av en film från Srebrenica som läckt ut till Väst vad som skedde under 90-talet. Den muslimska befolkningen visste också på den tiden hur man för en skicklig politik för att charma Väst och den västerländska kulturen. Jag säger inte att det inte förekom krigsförbrytelser vare sig från den ena eller andra sidan, men på det hela taget så lyckades de tack vare sin skickliga politik att framställa sig som offer och fortsätter den dag som idag är att skapa en sådan bild och ignorerar därigenom vad som faktiskt hände under den perioden, understryker Milošević. Hon betonar att serberna bör göra en ansträngning för att rätta till denna bild som existerar i världen när det gäller serberna. – Genom filmen så kan man på ett utmärkt sätt visa också den andra sidan av berättelsen, beskriva den andra sidan, genom utbildning kan man slå sönder förutfattade meningar som skapats kring det serbiska folket, säger Milošević. Angelina Jolies film I Budapest påbörjade man nyligen filmningen av Hollywoodstjärnan Angelina Jolies regidebut. Det är en berättelse om kärleken mellan en serb och en bos¬niakisk kvinna, där den kvinnliga huvudrollen spelas av skådespelerskan Žana Marjanović från Sarajevo. Angelina Jolies avsikt att i Serbien spela in en antiserbisk film orsakade ganska mycket rabalder på grund av de filmer som normalt når oss från Väst, där serber framställs som medlemmar av blodtörstiga infödingsstammar. I filmen spelar, förutom Marjanović, Nikola Đuričko, Rade Šerbedžija, Branko Đurić och Feđa Štukan. Ägaren till TV Pink, Željko Mitrović, avböjde att samarbeta med Angelina Jolie, som hade planerat att göra sin regidebut i Serbien. – På grund av att filmens handling tilldrar sig i före detta Jugoslavien och att den serbiska befolkningen visas i ett ofördelaktigt ljus så vägrade Mitrović att på något sätt delta i inspelningen av detta filmprojekt. Mitrović vill inte att han personligen, inte heller hans företag, har någon som helst delaktighet i något som kan komma att – och kommer att – för vem vet vilken gång i ordningen ställa det serbiska folket i mycket dålig dager, meddelar man från TV Pink. Skådespelaren Ljubiša Savanović från Banjaluka säger att det inte är någon tillfällighet att serberna framställs negativt i många utländska filmer. – Sådana filmer är ett uttryck för den politiska bild som skickats ut i världen. Ett antal serbiska skådespelare som har gått med på att spela serbiska skurkar i dessa filmer har också bidragit. Skådespelare som för något litet honorar har tagit roller som krigsförbrytare har ytterligare förstärkt den dåliga bilden av serber, säger Savanović. De har inga lösningar, men det har Facebook I David Finchers populära film om hur man skapade det viktigaste sociala nätverket ”Facebook” så talar huvudpersonen Mark och hans advokat i en scen om läget i Bosnien och gör sig lustiga över landet i en mening. Böcker Serber framställs som skurkar inte bara i filmer, utan även i många böcker. Så till exempel i Sidney Sheldons ”The Best Laid Plans”, där en av de kvinnliga huvudfigurerna, Dana Evans, åker till Sarajevo, där överste Gordan Divjak anklagar henne för spioneri. Man förklarar för henne att serber, kroater och muslimer under decennier har levt i fred och kärlek, samlade under Tito, men nu befinner sig i krig, eftersom serberna på grund av övergrepp som begåtts emot dem under andra världskriget nu har beslutat sig för att hämnas. Hon bestämmer sig i allt detta för att räddat den unge pojken Kemal. I Bosnien-Hercegovina pågår det (i boken) ett uppror mot Milošević, ”varför hans regim nu var hotad”. Boken låg på New York Times’ bestsellerlista och såldes i miljonupplaga. Översättning: Anders Gustafsson |
