En dikt till Kristus |
Du skall allena bli kvar vid den sjö där Du en gång i tiden har predikat för fattiga fiskare att lyckan ligger i fattigdomen och själens räddning i kärleken. Alla kristna skall försvinna från jorden. Ditt namn skall icke längre nämnas i kyrkor och ingen skall mera be Dig om någonting. Från öst till väst skall körer sjunga den nye himmelske sonens lov, den son som skall bringa en annan sanning till andra människor. Men Du skall förbli också efter det att alla kristna har försvunnit från jorden. Och när törnbuskarna har växt sig höga och täta på de stigar som Dina martyrer har vandrat, skall Du allena leva, Du ljuslätte, ljuvlige yngling, därför att Du var den förste att visa oss att kärlekens vägar äro Guds vägar. Du skall förbli men dock inse att evangeliet inte räckte till. Ty Gud finns inte till för människan i den redan funna sanningen utan i det eviga sökandet. Alla skall överge Dig för att Du har trott att Du har funnit honom. Gud är ohygglig blott i förebudet och oändlig blott i förväntan. Och när alla människor har förskjutit Dig och när alla än en gång har gjort Dig till åtlöje, ja då skall poeterna vara de enda som prisar Dig. Och den eviga Magdalena skall fortsätta att torka Dina blodiga fötter med sitt hår. För i minnet skall endast det bli kvar som finns kvar i människans hjärta. Med Din sanning har Du blott begränsat sådant som är gränslöst och sagt sådant som är outsägligt. Men med Dina sår har Du visat på det som är gudomligt hos människan. Och därför, även om Du inte har upptäckt Gud, så har Du vittnat om honom. Översättning: Nedjeljko Radanovic DIASPORA / Fakta Jovan Ducic (1871-1943), en av den serbiska litteraturens främsta poeter. Han började skriva redan som ung och startade flera kulturella tidskrifter, bl.a. "Zora" i Mostar (1896-1901), och räknas som en av den serbiska modernismens banbrytare. Under perioden 1912-1943 arbetade Ducic som diplomat. Han föddes i Trebinje (Hercegovina) och dog i USA. Ducic, som i huvudsak skrev poesi men även litteraturkritik, reseskildringar och filosofiska artiklar, begravdes i sin födelsestad Trebinje (2000). På det sättet hans testamentet förverkligades. På hans gravstenen fins hans egen vers : "När mitt stoft stilla förvandlas/ till en glödande lerklump/ kommer inga hinder att finnas/ emellan Dig och mig Allsmäktige Gud".
Jovan Ducic, Pesma Hristu, på serbiska |