Ulla Bergholm har i Diaspora publicerat artiklar om Sveriges nuvarande fjorton världsarv
Ulla uppskattar det mångkulturella samhället.
För sex år sedan anordnade Diaspora en tävling som gick ut på att beskriva Södertälje i endast tre meningar. Tävlingen ägde rum efter tidskriftens tredje årgång. Ulla Bergholms bidrag kom på tredje plats och löd så här:
Två antipoder konfronteras på en begränsad yta, med olika förutsättningar vid detta påtvingade möte.
Den ena har sedan urminnes tider slipats av kyla, ensamhet och överhetens trygga omhändertagande, den andre har nyss ryckts loss från krigets hetta, trängsel och otrygga utsatthet.
Friktionen mellan de båda kan bli en tändande gnista till ett nytt Big Bang, och genom en enkel konception resultera i ett embryo till ett fortsatt liv, i en passande form.
Av: Ivana Vukadinović
- Hur kommer det sig att du började skriva i Diaspora om de orter i Sverige som ingår i världens kulturarv?
- Jag blev tillfrågad av Diasporas chefredaktör om jag ville hjälpa till med att sprida kunskapen om det nya hemlandets kulturarv till alla invandrare som utgör tidskriftens läsare. Ämnet var helt nytt för mig och krävde djupgående läsning, men ju mer jag läste ju mer intresserad blev jag. Så tack vare uppgiften har även jag lärt mig mycket mer om vilka historiska skatter som finns i vårt land!
Ulla Bergholm uppskattar det mångkulturella samhället. Hon är för Europa och friare gränser.
- Jag tycker om när människor från olika kulturer blandas och vill att vi ska öppna våra gränser för fler, säger hon.
Hon tycker det är sorgligt att högutbildade människor kommer från världens alla hörn till Sverige för att sen köra taxi.
- Nu när jag åker färdtjänst får jag höra så många spännande historier. Det sorgligaste jag vet är när folk ger upp sin dröm om att kunna erbjuda sina tjänster inom den bransch de är utbildade för att de inte kommer in i samhället. Jag har hört många chaufförer säga ”Jag kör taxi för att i stället ge mina barn en bättre framtid”, säger hon.
- Har din bild av det forna Jugoslavien blivit mer tydlig nu efter några års samarbete med oss på Diaspora?
- Ja det har den. För mig har den delen av Europa alltid utgjort en lockelse, lite mystisk och spännande. Krigen har förstås varit oförklarliga och är det fortfarande. Men de människor jag träffat och läst om i Diaspora bekräftar min känsla och önskan om att en stadigvarande fred kan bygga upp länderna så att jag törs åka dit för att uppleva den vackra naturen och känslan av att vara del i en mycket gammal kultur.
