Ortodox Tidning, som ges ut i Stockholm, avslutade i sitt novembernummer en tre och ett halvt år lång serie tillägnad Den helige Savas liv och gärning. Det handlar om verket The Life of St. Sava av biskop Nicholai D. Velimirovich (Nikolaj Velimirović), Serbisk-ortodoxa stiftet i Libertyville, utgiven på engelska i USA, 1951. Genom hela artikelserien om 45 avsnitt så har de svenska läsarna, huvudsakligen protestanter, haft tillfälle att för första gången bekanta sig med en av den ortodoxa kyrkans helgongestalter. Den engelska utgåvan av Velimirovichs verk innehåller, till skillnad från den serbiska utgåvan, en stor mängd förklaringar (fotnoter), som översättaren också tagit med och därmed hjälpt de svenska läsarna att bättre förstå den tid i vilken Den helige Sava levde; men han har därmed också bidragit till att sprida kunskap om serberna och deras historia.
Översättaren Wolmar Holmström säger i ett uttalande för Diaspora:
– När jag för 10–20 år sedan läste hl. Nikolaj Velimirovićs biografi över hl. Sava, Serbiens förste ärkebiskop, slog det mig vilken underbar skildring det var. Jag tänkte att detta material borde översättas och publiceras i Ortodox Tidning. Tiden gick men så en dag – det måste ha varit i jultiden 2004 – påbörjade jag bokens översättning. Något år senare började publiceringen av texten, kapitel för kapitel. Att arbeta med detta material har för mig varit ytterst inspirerande och trosstärkande, att så i detalj få följa en framträdande helig serbisk personlighet på hans livsväg. Hans svårigheter var många men han gav aldrig upp. Detta är en sak som vi alla får ta till oss i vår levnadskamp, understryker Wolmar Holmström.
Man kan lägga märke till att redaktionen för Ortodox Tidning beslutade sig för att i slutet av artikelserien om Den helige Sava också tillfoga en artikel om helgonet ur Nordisk familjebok från 1916: Sava el. Saba (urspr. Rastko), alla serbers nationalhelgon och skapare af den serbiska nationakyrkan, f. omkr 1169, d. 1236 (på hemresa från Palestina) i Trnova, var yngste son till det enhetliga serbiska rikets grundläggare Stefan Nemanja. Han flydde 1186 till Athos och lefde där som munk under namnet Sava. Han grundade själf 1192 det berömda klostret Chilandar på Athos. Genom att stifta fred mellan sina bröder efter Nemanjas död (1199) skaffade han sig fast fot i Serbien, där han inrättade de första skolorna och byggde kloster (det förnemsta Zica i Morava-dalen, som blef de serbiske ärkebiskoparnas residens och koungarnas kröningskyrka), 1219 blev han själv vigd till Serbiens förste ärkebiskop, hvarpå han organiserade sitt lands kyrka med 8 biskopsdömen och skrev en kyrkorätt. Jämte sin broder konung Stefan blef S. en af de första författarna på serbiska språket, främst genom en lefnadsbeskrifning öfver sin fader. Hans i klostret Milesjava begrafna lik brändes af turkarna 1595. Efter sin död förklarades han för helgon, och 1883 stiftade konung Milan till hans minne ”den helige Savas orden”, att utdelas för litterära och konstnärliga förtjänst samt för nit om kyrko- och skolväsendet (Nordisk Familjebok, vol 24, spalt 862, Stockholm 1916
Och mot slutet noterar man i Ortodox Tidning att Den helige Sava i den serbiska kyrkan firas den 14/27 januari, i den ryska kyrkan den 12/25 januari. Enligt den ortodoxa kalendern anges 1237 som dödsår.
Översättning: Anders Gustafsson
