En femtedel av svenska folket har rötter i andra länder. De som kommit och bosatt sig här har gjort Sverige färgrikare och roligare.
AvSture Källber
För de flesta är språket i det nya hemlandet ett stort problem. Några lär sig svenska snabbare än andra. En av dem heter Dobrila Jovančić. Hon har skrivit ett ”försök till verklighetsroman” om att flytta från Belgrad till Karlstad.
Den långa resan genom livet, heter hennes roman. Dobrila är gift med Milovan som var jugoslavisk idrottsstjärna innan muskelskador avbröt karriären. Han blev idrottstränare i Tuzla och senare hos IF Göta i Karlstad. Sonen Nenad föddes i Belgrad.
Det enda Dobrila visste om Sverige när hon kom hit var att huvudstaden heter Stockholm och att en av Europas största sjöar ligger här. Hon hade bland annat studerat engelska vid universitetet i Belgrad och hennes första svenska jobb var som engelsklärare hos ett studieförbund vid Vänerns strand.
Hon tyckte att Sverige var ett drömland och socialbidrag en fantastisk uppfinning! Inga tiggare någonstans! Men snart insåg hon att även drömlandet och dess folk hade skavanker Kan svenskar verkligen vara så aningslösa, så självgoda?
Dobrilas vackra hemland Jugoslavien var för dem bara ett eländigt grått ställe bakom järnridån. Senare insåg hon att även jugoslaver kunde vara rätt okunniga om andra länder.
I Karlstad längtade hon ofta till Belgrad. Under familjens besök där förstod hon att de också hörde hemma i Karlstad. Utvandrarens lott är att vara kluven och ibland ganska vilsen. Hon kände sig som på en bro mellan två länder.
Sonen Nenad växte upp och fick egna barn. Farmor Dobrila försökte fostra dem med sina erfarenheter av krig och hunger. Hennes ansträngningar blev inte så framgångsrika. För de unga är det som händer nu och i framtiden viktigare än förkla-ringar om hur det var förr.
Författaren Dobrila Jovančićs svenska är helt acceptabel. Ordföljden blir ibland fel och språkrytmen haltar här och var men hon uttrycker tydligt vad hon menar. Hon är numera en nästan helsvensk värmlänning.
Sture Källberg är en känd svensk författare. Han har bland annat skrivit romanen ”I Dankos hus” (U Dankinoj kući) där han beskriver livet i Jugoslavien åtta år efter Titos död. Av alla böcker på svenska om Jugoslavien, sticker denna ut bland dem övriga med allvarliga och framförallt realistiska skildring av regeringens system i ett kommunistiskt land.
