listovi5433cirN
latN
 
 
 
 
Web www.dijaspora.nu

Balkan som resmål

 

Ett rikt och vackert kulturarv präglat av olika kulturer


               Balkanhalvön är en sagolik blandning av naturens skapelse och människorna som lever här. Det är en plats där öst och väst möts. Naturen har skapat ett av de mest varierande och skiftande landskapen och människornas invandring har byggt ett av de mest multikulturellt blandade samhällena.

Av Nedeljka Micić

Skadarsko lake (Montenegro)

               Länderna på Balkanhalvön är Serbien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Albanien, Montenegro, Slovenien, Grekland, Rumänien och Bulgarien. Under flera århundraden har området styrts av olika stormakter såsom Osmanska riket och Österrike-Ungerns kungarike. Båda dessa har präglat området med sin vackra arkitektur, en rik matkultur och traditioner samt folkblandningar som gjort att alla alltid har känt sig välkomna och som en del av samhället.

               Det som finns bevarat än idag och finns omskrivet i historieböckerna är bl a bron i Višegrad över floden Drina i Bosnien och Hercegovina. Bron byggdes på 1500-talet under Osmanska riket av Kodža Mimar Sinanu och är känd under namnet ”Most Mehmed Paše Sokolovića”. Bron var en viktig transportväg för handel. Än idag är den en samlingsplats för invånarna och ett resmål för turister från hela världen.

Den första järnvägen i området byggdes under Österrike-Ungerns styre på Balkan under 1800-talet. Järnvägen började byggas i Österike-Ungern med slutpunkt i kungariket Serbien. 

               Vid gränsen, mellan Serbien och Bosnien och Hercegovina, mellan byn Mokra Gora och Višegrad, kan vi än idag åka med en av de äldsta smalspåriga järnvägarna. Järnvägen är byggd i Mokra Gora och heter “Šargan Åttan”. Den har fått sitt namn då den är byggd i serpentiner, i formen av en åtta. Detta för att kunna klara höjdskillnader på 354 meter. Järnvägen har byggts med 5 broar och 22 tunnlar. Nuförtiden används den bara som turistattraktion men har under många år varit en viktig transportväg mellan de två berg den också går igenom.

Bron över floden Drina är mest känd från Ivo Andrics böcker, den var en viktig transportväg för handel och står stadigt trots tidens tand. Den är en samlingsplats för invånarna och resmål för turister från hela världen

               Olika religioner har lämnat sina kulturarv överallt på Balkanhalvön. Man kan hitta vackert byggda moskéer, kyrkor, kloster och andra monument. Däribland även i Moder Theresas hemort,  Macedoniens huvudstad Skopje. Förutom det religiösa arvet hittar vi även många andra kända namn i dessa trakter. Den världsberömde filmregissören, Emir Kusturica, har byggt en filmstad i närheten av Mokra Gora i gammal traditionell stil. Staden heter “Drvengrad”. Flera tusentals turister kommer årligen till staden för att njuta av det gamla traditionella sättet att bo.

               En filmfestival hålls varje år i Sarajevo, samt musikfestivalen EXIT i Novi Sad, och trumpetfestivalen “Guča” i Serbien.

               Folket har gjort sitt, men naturen har varit Balkans mäktigaste skapare. Det präglas av höga bergskedjor, djupa dalar med snabba forsar, rena floder och stora bördiga markområden som bildar ett sagolikt landskap, svårt att beskriva med ord. Den bördiga jorden och klimatet som ger varma somrar och kalla vintrar gör livet på Balkan till en perfekt boplats för alla dem som uppskattar att leva och äta ekologiskt och hälsosamt. I området hittar vi många vingårdar och stora områden med olika frukt, grönsaks- och kornodlingar anpassade efter de olika regionernas klimat.

               Naturen har gett området dess namn, Balkan. Ordet Balkan kommer från turkiskan ”balkan” och betyder berg eller bergigt. De stora bergskedjorna som breder ut sig från nordväst till sydöst är Dinariska alperna i Kroatien och Pindosbergen i Grekland. I öst i Bulgarien finns Balkanbergen och Rhodopebergen. Från Rumäniens sida finner vi Karpaterna som går samman med bergen på Balkanhalvöns södra sida. Dessa bergstoppar kan nå upp till ca 2900 m. Ett paradis för skidåkare, snöälskare och bergsklättrare.

               Bergområdena bryts av med skarpa sluttningar och vattenfall som bildar canyoner och snabba forsar. Under vissa årstider fylls dessa med kristallklart vatten, och kajaktävlingar och forsränningar äger rum. Runt om på Balkan hittar vi naturreservat och av UNESCO skyddade områden för att vi ska kunna njuta av det naturen gett oss. Några av dessa är Nationalparken Plitvice (Kroatien), Tara (Montenegro), Sutjeska (Bosnien och Hercegovina), Postojina grotta (Slovenien). I bergskedjorna hittar vi även många vattenkällor med mineralvatten och varma källor samt läkande lera där många hälso- och spaanläggningar är byggda för både den som behöver vård och den som bara vill komma bort och slappna av för att få ro för både kropp och själ. Området är känt för vackra vandringsstigar och bergsklättring samt av äventyrare för alla vatten, luft och fjälläventyr såsom forsränning, paraglidning, fallskärmshoppning och upptäcktsresor i grottor.


Sutjeska (Bosnien och Hercegovina)

               Bortom höga bergssluttningar och toppar kan man se långt över de stora vattenområden som omger Balkanhalvön. Balkan avgränsas av Adriatiska havet i väster, Joniska havet i sydväst, Medelhavet i söder, Egeiska havet, Hellesponten, Marmarasjön och Bosporen i sydväst samt Svarta havet i öster. På Balkan flyter några av de stora floderna så som Sava, Drina och Donau. Donau flyter genom några av Europas huvudstäder såsom Bratislava, Wien, Budapest och Belgrad för att sedan bli ett med Sava, Drina och flyta ut i Svarta havet i Rumänien.

               Både floder och sjöar på Balkan, även de mindre, är kända av fiskare, då vattnen är kristallklara och fiskelivet rikt. Ett paradis för både sportfiskare, hobbyfiskare och andra som älskar vattenäventyr. Havskusten med långa sandstränder blandat med områden med klippor gör den till ett perfekt semesterresemål för dem som tycker om sol och bad.

               Balkanhalvön är inget ställe som kan beskrivas med ord eller bilder. Det är en plats som måste upplevas med egna ögon, dess mat måste kännas i munnen, bergen bestigas med egna fötter och vi måste låta oss omfamnas av invånarna själva. Först då kan vi säga att vi känner och har upplevt Balkan.

Artikelförfattaren har magisterexamen i företagsekonomi vid Lunds Universitet